måndag, januari 31

you may be breathing, but you aren't alive


En hel månad utan min kamera, min andra hand, det är nog på tiden att jag köper mig en ny. Jag dras till det ouppnåeliga. Jag kom i insikt om det när jag var på en loppis idag. Ingenting där var mer lockande än den gamla stråhatten som låg på en hylla i förrådet - ej till salu. Men samtidigt så vill jag motsäga mig själv, för det jag drömmer om är inte ouppnåeligt. Det vore bara cyniskt att säga så. Jag vill hålla hennes hand genom allt och säga att det kommer att bli bra. Men vilken tröst är det? Jag kom i insikt om mitt självförtroende, det varierar väldigt starkt mellan olika situationer och det förvånar mig faktiskt. Jag vet alldeles för många klichéartade citat, till alldeles för liten nytta. Mormor ringde, hon ville prata om konst, det var fint. Bildkursen är det som väcker störst intresse just nu. Jag är otroligt stressad, för första gången i mitt liv. Nu ska jag ta ett bad trots att mina ögonlock hänger tungt. Imorgon till på torsdag kommer jag att vara på sjukhuset, kunde inte ha varit mindre passande tillfälle, men det finns nog inget som ett "passande tillfälle" när det kommer till sådant.
Washed Out – Feel It All Around

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar